På en hopphäst sköter du huden, inte pälsen

Benskydd och hovboots sitter i timmar på samma fläck hud. Varför huden under utrustningen är vårdfrågan på en hopphäst och hur du kontrollerar den varje dag.

En hopphäst är den häst som bär mest utrustning på benen. Benskydd fram, kotskydd bak, hovboots därtill, och ofta från framridningen till efter prisutdelningen. Under allt det ligger hud, och hud tycker varken om värme eller friktion eller väta som inte ger sig.

Pälsen på en hopphäst skapar inga problem. Huden under benskydden gör det.

Det som händer inne i ett benskydd

Ett slutet benskydd är en liten bastu. Det håller värme, och det håller svett som inte kan torka. Till det kommer sanden som tar sig in mellan skal och ben och skaver vid varje steg. Efter två timmar är det ingenting. Efter två timmar om dagen i fjorton dagar är det någonting.

• Ta av benskydden först av allt efter banan, före sadeln.
• Torka ur skal och foder varje gång, annars stannar sanden kvar.
• Spola benen och torka dem sedan på riktigt. Handduk och luft, inte vatten ensamt.
• Vänd hovbootsen upp och ner och känn med handen längs kanten.
• Håll två uppsättningar benskydd i växling. En uppsättning är aldrig torr.

Spolningen är hälften, torkningen den andra

Kallt vatten efter banan är rätt. Det tar värme ur benen och spolar ut sanden. Det blir fel när benet förblir blött. Ett fuktigt skenben under en stallbandage, ett fuktigt kotveck som tillbringar natten i strö: det är de två ställen där vård blir ett problem. Arbeta nerifrån och upp, stryk av vattnet med handen och dra en handduk genom kotvecket tills det känns torrt.

Den dagliga blicken på skenben och kotveck

Det kostar trettio sekunder per ben och är den enda vård som ingenting kan ersätta. Med flat hand nerför skenbenet från knä till kota, båda frambenen i jämförelse, sedan bakbenen. Därefter viker du upp kotvecket och tittar på det, inte bara känner efter. Där sitter pälsen tätast, där torkar den sämst, och där börjar allt på vintern.

Hovboots och stället ingen tittar på

Hovboots finns för att hästen inte ska trampa sig själv på ballen i nedslaget. Det jobbet gör de bra och skaver i utbyte precis där kanten ligger an. Vänd bootsen upp och ner efter avsadlingen och se på ballen. En kal linje vid kronranden säger att bootsen är för stor eller för styv. En öppen fläck är inte längre en vårdfråga.

En hopphäst mäts inte i sin glans. Den mäts i om den på söndagen har samma ben som på fredagen.