Vitt är ett beslut, inte en färg

Den som äger en skimmel känner igen den gröna fläcken på höften. Om fläckar, lila schampo och frågan om hur mycket vitt en häst kan bära.

En skimmel är en häst som lägger sig där det är smutsigast. Det är inte otur, det är kombinationen av en ljus yta och hästlogik: det som syns för oss intresserar inte hästen. Att leva med det kräver ett system snarare än panik på tävlingsmorgonen.

De tre sorters fläckar

Grönt är gräs och gödsel och sitter i håret. Gult är urin eller svett och sitter vid roten. Grått är damm och sitter överallt. Bara det första behöver vatten. Det andra behöver tid och något milt, det tredje behöver bara en borste.

Nio fläckar av tio går bort torrt om du ger dem två dagar.

Därför tar professionella skötare inte itu med en skimmel på tävlingsdagen utan två dagar innan. En färsk grön fläck tvättas nästan alltid bort. En som är två veckor gammal sitter förankrad i håret.

Lila schampo, rätt förstått

Lila schampo bleker inte. Det lägger en minimal violett ton på håret som neutraliserar gult optiskt, eftersom violett ligger mitt emot gult i färghjulet. Det är alltså kosmetik, inte rengöring. Allt annat följer av det:

• Späd alltid, annars blir hästen lila i fläckar.
• Låt det verka kort, en minut räcker oftast, och arbeta jämnt.
• Applicera på våt päls, aldrig torr.
• Inte oftare än nödvändigt. Frekvent användning torkar ut håret och gör det matt.

Kvällen innan

En skimmel tvättas kvällen innan, skrapas ordentligt, skrittas torr och täcks sedan, med ett rent täcke. Gör du allt det och ställer sedan hästen i en oskött box har du slösat bort kvällen. Boxen görs innan tvätten, inte efter.

Ett ärligt ord på slutet

En skimmel i vardagen ser inte ut som en skimmel i en katalog, och det är okej. Att försöka hålla tävlingsvit hela året innebär att tvätta så ofta att huden lider. Den bättre vägen är att hålla pälsen i gott skick och lägga kraften på de dagar då någon faktiskt tittar.